Gränssnittsegenskaper alkylpolyglykosidderivat.

För att karakterisera gränsytegenskaperna hos alkylpolyglykosidderivat registrerades ytspännings-/koncentrationskurvor och de kritiska micellkoncentrationerna (cmc) och platåytspänningsvärdena över cmc bestämdes utifrån dem. Gränsytans spänning mot två modellsubstanser: oktyldodekanol och dekan - undersöktes som ytterligare parametrar. cmc-värdena som erhålls från dessa kurvor visas i figur 8. motsvarande data för en C₁₂ alkylmonoglykosid och en_{C 12/14}alkylpolyglykosid inkluderas för jämförelse. Det kan ses att alkylpolyglykosidglyceroletrar och -karbonater har högre cmc-värden än alkylpolyglykosider med jämförbar kedjelängd, medan cmc-värdena för monobutyletrarna är något lägre än de för alkylpolyglykosider.

Gränsytans spänningsmätningar utfördes med en Kri.iss roterande dropptensiometer. För att simulera praktiska förhållanden utfördes mätningarna i hårt vatten (270 ppm Ca :Mg= 5:ll vid en koncentration av ytaktivt ämne på 0,15 g/l och vid SO. Figur 9 visar en jämförelse av gränsytspänningen för C₁₂alkylpolyglykosidderivat mot oktyldodekanol. C₁₂mono[1]butyleter har den högsta gränsytspänningen och därmed den lägsta gränsytaktiviteten medan C₁₂monoglyceroleter är väsentligen på nivån av C₁₂polybutyleter. C₁₂alkylpolyglykosid som ingår för jämförelse ligger på nivån för de två sistnämnda alkylpolyglykosidderivaten. Sammantaget är gränsytspänningsvärdena mot oktyldodekanol relativt höga. Detta innebär att det för praktiska tillämpningar är viktigt att säkerställa att de tensidblandningar som används har en synergism mot polära oljor.

Skumtestresultatet som figur 10. Skumbeteendet för olika alkylpolyglykosidmonoglyceroletrar och monokarbonater mättes genom jämförelse med C₁₂alkylpolyglykosid för två vattenhårdhetsvärden i frånvaro av fet jord. Mätningarna utfördes i enlighet med DIN 53 902. C₁₀och C₁₂alkylpolyglykosidmonoglyceroletrar producerade en större skumvolym än C₁₂alkylpolyglykosid. Skumstabiliteten är betydligt större i fallet med C₁₂monoglyceroleter än i fallet med C₁₀ derivat vid 16°dH. C₁₄alkylpolyglykosidmonoglyceroleter kan inte jämföras med C₁₀och C₁₂ derivat i sin skummande kraft och, totalt sett, sämre än C₁₂alkylpolyglykosid. Monokarbonaterna med alkylkedjelängderna n av 8 och 12 kännetecknas av mycket låga skumvolymer, vilket skulle förväntas av ett hydrofobt alkylpolyglykosidderivat.