Syntes av alkylpolyglykosidglyceroletrar

Syntesen av alkylpolyglykosidglyceroletrar utfördes med tre olika metoder (Figur 2, istället för alkylpolyglykosidblandningen visas endast alkylmonoglykosiden som edukt). Företringen av alkylpolyglykosid med glycerol med metod A sker under basiska reaktionsförhållanden. Ringöppningen av en epoxid med metod B sker likaledes i närvaro av basiska katalysatorer. Ett alternativ är reaktionen med glycerolkarbonat med metod C, vilken åtföljs av eliminering av CO₂ och som antagligen fortskrider via en epoxid som mellansteg.

Reaktionsblandningen upphettas sedan till 200°C under en period av 7 timmar, varunder det bildade vattnet kontinuerligt destilleras bort för att förskjuta jämvikten så långt som möjligt till produktsidan. Som förväntat bildas alkylpolyglykosid-di- och triglyceroletrar utöver monoglyceroletern. En annan sekundär reaktion är självkondensation av glycerol för att bilda oligoglyceroler som kan reagera med alkylpolyglykosiden på samma sätt som glycerolen. Sådana höga halter av högre oligomerer kan vara helt önskvärda eftersom de ytterligare förbättrar hydrofiliciteten och därmed till exempel produkternas vattenlöslighet. Efter företringen kan produkterna lösas i vatten och blekas på känt sätt, till exempel med väteperoxid.

Under dessa reaktionsförhållanden är graden av företring av produkterna oberoende av alkylkedjelängden hos den använda alkylpolyglykosiden. Figur 3 visar procentandelen av mono-, di- och triglyceroletrar i den råa produktblandningen för fyra olika alkylkedjelängder. Reaktion av C₁₂ Alkylpolyglykosid ger ett typiskt resultat. Enligt ett gaskromatogram bildas mono-, di- och triglyceroletrar i ett förhållande av cirka 3:2:1. Den totala halten glyceroletrar är cirka 35 %.